Dorotheas farfar

Johan Norling

Johan Norling föddes 19/2 1708 i Vartofta där fadern, Johan Larsson Norling, var häradsskrivare. Efter skolgång fogdetjänare i olika fögderier i Skaraborgs län. Bokhållare hos landshövdingen Gustaf Palmfelt i Skaraborgs län 1733, tillika byggningsskrivare vid uppförandet av landhövdingeresidenset Marieholm i Mariestad. Medföljde Palmfelt vid dennes förflyttning till Stockholms län s.å. Byggningsskrivare vid uppförandet av Fittja stenbrobyggnad. Erhöll 8/10 1735, efter förord från Palmfelt, fullmakt på häradsskrivaretjänsten i Frösåkers och Närdinghundras härader samt Väddö skeppslags fögderi mot årlig lön av 150 daler silvermynt samt 40 riksdaler i resepenningar. Han efterträdde Carl Meyerholm, död hösten 1735 endast 35 år gammal, och gifte sig 1737 med dennes änka Catharina, född Leufstadia (1701-1756). Boställe under häradsskrivartiden var Wattensta i Hökhuvud.

30/4 1742 befordrades han till häradsfogde (kronobefallningsman) i samma fögderi och erhöll härför i årlig lön 300 daler å ordinarie stat samt bostället Eke i Edebo. (År 1745 står han som inflyttad där tillsammans med hustrun Catharina samt jungfrun Althea Leufstadia, efterträdaren Eric Berg och fogdetjänaren Nils Wahlstedt.) Som häradsfogde var han polischef och utmätningsman i distriktet och förde talan i grövre brottmål samt handhade kronans uppbörd. Kravbrev på oguldna skatter ställda till den mäktige bruksherren Anton de Geer på Forsmark finns bevarade i Börstorpssamlingen i Riksarkivet.

1751 sökte Norling befordran till landskamrer men förbigicks av Petter Falck.

Efter att hans första hustru avlidit gifte han om sig i Edebo prästgård 28/6 1757 med Juliana Magdalena Montelia. Han var då nästan 50 år och hon var 25 år och dotter till prosten Johannes Montelius och Greta Hörner.

21/2 1761 erhöll han, efter ansökan och nära ettårig besvärsomgång, tjänsten som lanträntmästare i Stockholms län. Lanträntmästaren var chef för lantränteriet, organisatoriskt jämställd med landskamreraren och landsskreteraren men sämre lönad. Förordnades hösten s.å. att upprätthålla den efter avlidne Petter Falck vakanta landskamrerstjänsten, men begärde i brev att få slippa, åberopande lång och trogen tjänst samt "trångt bröst, gickt och kall feber", vilket gillades av Kammarkollegiet.

Under Stockholmsåren var han med sin familj och dräng och piga bosatt på Ladugårdslandet, kvarteret Sperlings backe i huset nr 60, där han var granne med notarien Olivenholm och artellerilöjtnanten von Scheven. Frisk blev han inte. Efter att förgäves ha åderlåtits och medicinerats av sedermera kungl. livmedikus Dalberg dog han av slag 56 år gammal 2/6 1765. Bouppteckningen balanserades på 6169 riksdaler. Till barnen och änkan uttogs endast gång- och linnekläder. En del av skatteskulden efterskänktes sedan, enligt 1765 års avkortningslängd, änkan med barnen "uti tryckande torftighet" flyttat till föräldrarna i Roslagen.

(Källa till uppgifter om Norling och Montelius: Olle Sahlins anteckningar.)

Barn i första giftet: Carl Gustaf Norling, 1741-1747.

Barn i andra giftet:

Johan Theodorus Norling, född 1758 i Edebo, död 1831. (Dorothea Norling bodde en tid på 1810-talet hos denne sin farbror som då var kyrkoherde i Teda.) Kyrkoherde i Funbo, Uppland. Gift med Anna Sophia Zenius. En av deras söner, Johan Nordling, f.1796, blev kyrkoherde 1832 och kontraktsprost i Edebo och far till professorn i semitiska språk J.Th. Nordling och professorn i civilrätt E.V. Nordling.

Margareta Juliana Norling, född 1759-10-12 i Edebo, död 1788.

Erik Samuel Norling, född 1760-12-02 i Edebo, död 1821-05-22.

Christina Charlotta, född 1762-12-02 i Edebo, död 1764.

Carl Petter Norling, född 1764 i Stockholm, Hedvig Eleonora.

 

Meny   Antavla   Tillbaka   Till start