Två av Dorotheas kusinbarn
Ernst Viktor Nordling (1832-1898), rättslärd, universitetslärare. Född i Stockholm d. 25 april 1832. Föräldrar: sedermera kontraktsprosten och kyrkoherden i Edebo Johan Nordling och Fredrika Zenius. Student i Uppsala 1849, blef N. 1856 juris utriusque kandidat. Förordnad 1859 till docent i svensk civilrätt och romersk rätt vid Uppsala universitet, utnämndes han s. å. till vice häradshöfding och förordnades under årets lopp till adjunkt i romersk rätt och svensk allmän rätt vid bemälda universitet. Utnämnd 1867 till professor i romersk rätt, juridisk encyclopedi och rättshistoria, begärde och erhöll han följande år förflyttning till professuren i svensk civilrätt, hvilken lärostol då blifvit ledig genom dess dittillsvarande innehafvares, professor Olivecronas, utnämning till justitieråd. Vid Lunds universitets tvåhundraårsfest 1868 kreerades han till juris utriusque doktor och fick äfven 1893 mottaga diplomet såsom hedersdoktor inom filosofiska fakulteten i Uppsala. N:s vetenskapliga verksamhet var betydande och har utöfvat icke ringa inflytande på svensk lagstiftning och rättspraxis. Bland hans talrika skrifter må nämnas: Om servituter enligt svensk lag 1859, Om remedia juris enligt svensk lag, införd i Upps. univers. årsskrift 1863, äfven utkommen i separattryck, Om res fungibiles och därmed sammanhängande ämnen, likaledes intagen i nämnda årsskrift och utgifven i separattryck 1867, Om preskription enligt svensk allmän förmögenhetsrätt därsammastädes 1877, De nye lagfarts- och inteckningslagarna med tillhörande författningar utlagda, jubelfestskrift 1877, samt Förhandlingar om rätt i förmögenhetsrättsliga saker och bevisbördans fördelning mellan stridiga parter 1886. »Anteckningar efter professor E. V. Nordlings föreläsningar,» hafva tid efter annan utgifvits af juridiska föreningen i Uppsala och delvis utkommit i nya upplagor. Dessa föreläsningar beröra ärfdabalken, boskillnad och behandling af död mans bo samt svenska civilrättens »allmänna del». N., som äfven var en verksam kommunalman, afled i Uppsala d. 25 jan. 1898. Gift 1860 med Engla Charlotta Josefina Östling. (Ur Svenskt biografiskt handlexikon.)
Johan Theodor Nordling
(1826-1890). Docent i arabiska och 1856 utnämnd till adjunkt i österländska språk. Efter en tvåårig studieresa till Tyskland, Schweiz och Frankrike tjänstgjorde han under 1860- och 70-talen under flera perioder som tillförordnad professor i österländska språk. Denna syssla skötte han så väl att det bidrog till att han utnämndes till ordinarie professor 1876 i konkurrens med H.N. Almkvist. Ämnet hade då bytt namn till semitiska språk. I sin undervisning läste Nordling främst material ur Gamla testamentet och Koranen där hans föreläsningsanteckningar utgjorde en viktig grund för Zetterstéens Koranöversättning som kom ut 1917. Nordling behandlade gärna språkvetenskapliga problem genom jämförelser med de olika semitiska språken inklusive det för 1800- talets vetenskap nya språket akkadiska. Han utredde bl.a. de svaga verbens bildning i semitiska språk. Att granska bibelkommissionens provöversättningar sysselsatte honom en hel del. Till universitetets 400-årsjubileum gav han ut en egen nyöversättning av Jobs bok. Nordling införde även en ny pedagogisk metod för grundundervisningen i det att han frångick traditionella böjningsövningar till förmån för att studenterna i stället så tidigt som möjligt översatte text samtidigt som Nordling rättade och kommenterade studentens översättning. Trots Nordlings nya grepp fanns det ändå bland studenter och forskare vid universitetet en känsla av att ämnet inte hängde med den vetenskapliga utvecklingen.Johan Nordling, född i Uppsala d. 20 okt. 1863, son af professorn i österländska språk därstädes Johan Theodor Nordling och Sofia Charlotta Lindahl och student i Uppsala 1881, har från 1886 ägnat sig åt publicistisk verksamhet i Stockholm och är från 1887 redaktionssekreterare i veckotidningen »Idun». N. har äfven uppträdt som skönlitterär författare med berättelsesamlingarna Ralf Frese 1883, Dolce far niente 1884, Kvinnor 1888, romanerna Vera 1885 och Ett storstadsbarn 1890, diktsamlingar och öfversättningar, m. m. Han är sedan 1902 gift med Gerda Rahmberg.
Carl Nordling (1868-1930), bror till ovanst, var komminister i Kil.
