Ernst Viktor Nordling (1832-1898), rättslärd, universitetslärare. Född i Stockholm d. 25 april 1832. Föräldrar: sedermera kontraktsprosten och kyrkoherden i Edebo Johan Nordling och Fredrika Zenius. Student i Uppsala 1849, blef N. 1856 juris utriusque kandidat. Förordnad 1859 till docent i svensk civilrätt och romersk rätt vid Uppsala universitet, utnämndes han s. å. till vice häradshöfding och förordnades under årets lopp till adjunkt i romersk rätt och svensk allmän rätt vid bemälda universitet. Utnämnd 1867 till professor i romersk rätt, juridisk encyclopedi och rättshistoria, begärde och erhöll han följande år förflyttning till professuren i svensk civilrätt, hvilken lärostol då blifvit ledig genom dess dittillsvarande innehafvares, professor Olivecronas, utnämning till justitieråd. Vid Lunds universitets tvåhundraårsfest 1868 kreerades han till juris utriusque doktor och fick äfven 1893 mottaga diplomet såsom hedersdoktor inom filosofiska fakulteten i Uppsala. N:s vetenskapliga verksamhet var betydande och har utöfvat icke ringa inflytande på svensk lagstiftning och rättspraxis. Bland hans talrika skrifter må nämnas: Om servituter enligt svensk lag 1859, Om remedia juris enligt svensk lag, införd i Upps. univers. årsskrift 1863, äfven utkommen i separattryck, Om res fungibiles och därmed sammanhängande ämnen, likaledes intagen i nämnda årsskrift och utgifven i separattryck 1867, Om preskription enligt svensk allmän förmögenhetsrätt därsammastädes 1877, De nye lagfarts- och inteckningslagarna med tillhörande författningar utlagda, jubelfestskrift 1877, samt Förhandlingar om rätt i förmögenhetsrättsliga saker och bevisbördans fördelning mellan stridiga parter 1886. »Anteckningar efter professor E. V. Nordlings föreläsningar,» hafva tid efter annan utgifvits af juridiska föreningen i Uppsala och delvis utkommit i nya upplagor. Dessa föreläsningar beröra ärfdabalken, boskillnad och behandling af död mans bo samt svenska civilrättens »allmänna del». N., som äfven var en verksam kommunalman, afled i Uppsala d. 25 jan. 1898. Gift 1860 med Engla Charlotta Josefina Östling. (Ur Svenskt biografiskt handlexikon.) Se även SBL

Johan Theodor Nordling (1826-1890). Docent i arabiska och 1856 utnämnd till adjunkt i österländska språk. Efter en tvåårig studieresa till Tyskland, Schweiz och Frankrike tjänstgjorde han under 1860- och 70-talen under flera perioder som tillförordnad professor i österländska språk. Denna syssla skötte han så väl att det bidrog till att han utnämndes till ordinarie professor 1876 i konkurrens med H.N. Almkvist. Ämnet hade då bytt namn till semitiska språk. I sin undervisning läste Nordling främst material ur Gamla testamentet och Koranen där hans föreläsningsanteckningar utgjorde en viktig grund för Zetterstéens Koranöversättning som kom ut 1917. Nordling behandlade gärna språkvetenskapliga problem genom jämförelser med de olika semitiska språken inklusive det för 1800- talets vetenskap nya språket akkadiska. Han utredde bl.a. de svaga verbens bildning i semitiska språk. Att granska bibelkommissionens provöversättningar sysselsatte honom en hel del. Till universitetets 400-årsjubileum gav han ut en egen nyöversättning av Jobs bok. Nordling införde även en ny pedagogisk metod för grundundervisningen i det att han frångick traditionella böjningsövningar till förmån för att studenterna i stället så tidigt som möjligt översatte text samtidigt som Nordling rättade och kommenterade studentens översättning. Trots Nordlings nya grepp fanns det ändå bland studenter och forskare vid universitetet en känsla av att ämnet inte hängde med den vetenskapliga utvecklingen.
Se även SBL

Son till ovanstående: Johan Nordling, född i Uppsala d. 20 okt. 1863, son af professorn i österländska språk därstädes Johan Theodor Nordling och Sofia Charlotta Lindahl och student i Uppsala 1881, har från 1886 ägnat sig åt publicistisk verksamhet i Stockholm och är från 1887 redaktionssekreterare i veckotidningen »Idun». N. har äfven uppträdt som skönlitterär författare med berättelsesamlingarna Ralf Frese 1883, Dolce far niente 1884, Kvinnor 1888, romanerna Vera 1885 och Ett storstadsbarn 1890, diktsamlingar och öfversättningar, m. m. (bl.a. Scoutsången). Han är sedan 1902 gift med Gerda Rahmberg.

Bilder på ovanstående

Bror till ovanstående: Carl Nordling, född i Uppsala 68 7/4. Föräldrar: Johan Theodor Nordling, professor, och Sofia Charlotta Lindahl. Efter studier i Uppsala och Stockholm farm. kand. 91, apoteksbiträde 91—93, frimissionär i Nord kina 93—99, i hemlandet 99—18, befr. från akad. examina 18 8/3, pv. 18 7/4, tillf. komm. i Frykerud 21 23/11, komm. i Stora Kil 25 24/2, tilltr. 25 1/5, ansökningsrätt till pastorat 27 8/4, död 30 30/6. Gift 96 31/8 med Sally Maria Malmström, f. i Nora 73 19/2. (Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap / Supplement 1914-1934)

Dennes son Jarl Nordling (1897-1988), folkskollärare i Karlstad.

Minnesord (1898 26/1).   E. V. Nordling.
Enligt ifrån Upsala ingånget telegram har professorn i civilrätt vid dervarande universitet, juris och filosofie doktorn, kommendören af Nordstjerneordens andra klass Ernst Viktor Nordling aflidit derstädes i natt efter blott några timmars sjukdom uti en ålder af 65 ½ år. Professor Nordling var född i Stockholm den 25 april 1832 och son af dåvarande kollegan vid Maria skola, sedermera kyrkoherden i Edebo församling, kontrakts-prosten Johan Henrik Nordling och hans maka Fredrika Zenius. Efter att under åren 1840-1849 hava genomgått Upsala katedralskola, blef han sistnämnda år student vid dervarande universitetet. År 1856 aflade han juris kandidatexamen och inskrevs derefter i Svea hofrätt, hvilken 1859 utnämnde honom till vice häradshöfding. Under riksdagen 1856-1858 var Nordling dels kanslist dels notarie i presterståndet. Under juni 1859 blef han docent i svensk civilrätt och romersk rätt vid Upsala universitet och i december samma år adjunkt i romersk rätt och svensk allmän lagfarenhet. År 1867 blef Nordling professor i romersk rätt, juridisk encyklopedi och rättshistoria, men utnämndes redan följande år utan föregående ansökan till professor i svensk civilrätt. Åren 1860-1863 var Nordling universitetets ombudsman. Han promoverades vid Lunds universitets tvåhundraåriga jubelfest 1868 till juris doktor och blef vid jubelfesten i Upsala 1863 för firande af Upsala möte filosofie doktor. Vid Jubelfesten 1877 i Upsala var Nordling promotor i juridiska fakulteten. Vid sidan af sin lärarverksamhet har prof. Nordling idkat en omfattande verksamhet såsom kommunal- och bankman samt äfven drifvit ett ej obetydligt landtbruk. Af Upsala stadsfullmäktige har han med ett kortare uppehåll varit ledamot sedan 1863. Inom Upsala universitets drätselnämnd var Nordling under åren 1875-90 en verksam medlem och från 1886 nämndens orförande. Af kommitén för uppförande af nytt universtitetshus 1878-1887 var han ledamot, likasom af komitén för Upsala domkyrkas restaurering 1887-94. År 1864 blef Nordling Uplands enskilda banks ombudsman, inträdde 1867 i dess styrelse och har sedan 1894 varit nämnda styrelses ordförande. Lifligt intresserad för den idé, som tog sin form i de nordiska juristmötena, var professor Nordling medlem af styrelsen för desamma. Nordling blef 1876 riddare och 1894 kommendör af Norstjerneordens andra klass. Gift 1860 med Engla Charlotta Josefina Östling, dotter af landtbrukaren Gustaf Otto Östling och Johanna Erika Östberg, sörjes Nordling af enka och en son samt två döttrar.