Magdalena Catharina Böttiger

Dorotheas mormor föddes i Uppsala 23/10 1746 som dotter till apotekaren Daniel Vilhelm Böttiger och Magdalena Catharina Lothigia (se nedan). Hon gifte sig 1768 med den då nyss prästvigde Olof Olofsson Eneroth som lär ha enleverat henne. Hon kallades Lona Cajsa och var enligt sin författande brorson "utmärkt för sin skönhet".

Magdalenas far

Daniel Wilhelm Böttiger

Född år 1700 i Preussen. Inkom till Sverige som farmaceut och köpte år 1739 akademiapoteket i Uppsala. Han var ovanligt lång, bröt starkt på tyska, odlade medicinalväxter och var Linnés vän. År 1764 sålde han apoteket mot reverser. Två år senare brann dessa och hela hans hus upp, varpå elva års processer följde innan Böttiger 1777 dog utarmad i Stockholm.

Sv slägt-kalendern 2:113: "Slägten härstammar från Sachsen. En dess medlem var den inom keramikens historia ryktbare Johan Friedrich Böttiger, uppfinnaren af Sachsiska porlinet. Dennes brorson Daniel Wilhelm, f.1700 i Preussen, inflyttade till Sverige och blef 1739 akadamieapotekare i Upsala, †1786; g. 1743 m. Magdalena Catharina Lothigius, f.1720, †1786. Slägten fortlefver genom deras son Carl Fredric, f.1752, †1819, bland hvars barn märkes skalden Lars Fredric Carl Wilhelm Böttiger, f.1807, †1878, professor i Upsala och En af de Aderton i Svenska akademien." (Se även Nordisk familjebok och Nationalencyklopedien, där det nämns att Carl Wilhelm Böttiger efterträdde sin svärfar Tegnér i Sv.akad.)

Sveriges apotekarhistoria: "Böttiger, Daniel Wilhelm, född 1700 i Sachsen-Voigtland. Enligt en familjetradition skulle fadern varit myntmästare i Magdeburg. Han uppgives vara af samma släkt som den kände alkemisten och uppfinnaren af det sachiska porslinet Johan Fredrik Bötger. Böttiger, som under konung Fredriks regering inflyttade från Tyskland, konditionerade först på apoteket i Visby, hvarefter han 1739 köpte akademiapoteket i Uppsala för 4000 daler kpmt. Antogs till akademiapotekare d.7 febr.1741. Nära vän till Linné anlade han en medicinalväxtodling, som han skötte lika omsorgsfullt som sitt apotek, hvilket han innehade i 25 år. Sedan anläggandet af ett andra apotek i Uppsala blifvit verklighet, sålde nämligen Böttiger år 1764 akademiapoteket till Andreas Möllenhoff, samt flyttade 1767 till Stockholm, efter att vid den stora eldsvåda, som året förut övergick Uppsala, hafva förlorat icke blott hus och hem, utan äfven köparens reverser samt med dem allt hvad han ägde. Utarmades ytterligare genom en långvarig och kostsam process, hvars slut han ej upplefde."

Magdalenas mor

Magdalena Catharina Lothigia

Född 1722 på Gotland dit hennes morföräldrar flyttat från Uppsala för att hennes morfar blev superintendent (ungefär lika med biskop) i Visby stift. Hennes mor hette Clara Aurora Esberg. Hennes far var landssekreteraren i Gotlands län, sedermera borgmästaren i Visby, Hans Lothigius.

Magdalena Catharina Lothigia flyttade alltså tillbaks till sin mors födelsestad Uppsala och gifte sig med den från Tyskland inflyttade apotekaren Böttiger. De hade förmodligen träffats när han konditionerade på apoteket i Visby, se ovan.

En yngre syster till Magdalena som hette "Clara Aurora Lothigia, född 1725, var amma 1746 åt Gustav III, sedan åldtfru på Sthlms slott." (Sv.ätt.13-1905.)

Läs mer om deras gotländska anor och släktingar här

Magdalenas brorson

Carl Wilhelm Böttiger

(Från porträttsamlingen på Gripsholms slott)

Böttiger, Karl Vilhelm, skald, litteraturhistoriker, f. 15 maj 1807 i Västerås där hans fader var apotekare. Elfvaårig blef B. faderlös, och familjens ekonomiska betryck tvang honom att söka sitt uppehälle som informator. Samtidigt bedref han energiskt egna studier, genomgick med utmärkelse trivialskola och gymnasium i födelsestaden, tog 1825 studenten i Uppsala, 1833 filos.doktor, 1834 docent i praktisk filosofi, 1845 e.o. professor i modern litteratur, 1856 professor i estetik och modern litteratur, 1867 professor emeritus. 1847 invaldes han i Svenska akademien, efter sin svärfar, Esaias Tegnér. (B. gifte sig 1844 med dennes yngsta dotter Disa.)

B. framträdde tidigt som skald och skördade mycket bifall som sådan. Ungdomsminnen från sångens stunder (1830) och Nyare sånger (1833) blefvo mycket populära genom sin enkla, sångbara form och svärmiska stämning, om än kritiken med skäl anmärkte på den ofta pjunkigt sentimentala tonen. Lyriska stycken (1837-39) äro friskare. Hans versbehandling är rutineradt ledig, och han valde med förkärlek invecklade, sydeuropeiska strofslag, i hvilka han äfven hade tillfälle att ådaglägga en om gustavianerna och Tegnér påminnande sinnrikhet. Liksom den sistnämnde, hvars stil haft starkt inflytande på honom, odlade B. med förkärlek tillfällighetsdikten, där hans fyndighet och formtalang gjorde sig gällande. Däremot gaf han i dikt sällan uttryck åt den skarpa satir, som bildade motvikten mot hans veka känslighet och som var ett så framträdande drag i hans karaktär.

Mer i Nordisk familjebok ur vilket ovanstående är ett utdrag.

Carl Wilhelm Böttigers porträtt i olja finns i Statens porträttsamling på Gripsholms slott. Hans nuförtiden mest kända visa är "O, hur härligt majsol ler". Den sjungs fortfarande varje år av studentsångarna i Uppsala på valborgsmässoafton.

Här ett kapitel ur hans Självbiografiska anteckningar.       Foton (extern länk).