Dokument om Ludwig Leissner

Det finns ett flertal betyg bevarade från Ludwig Leissners tjänstgöringar på olika apotek i Tyskland från 1802 och framåt. I dessa handlingar stavas efternamnet ömsom med ett s, Leisner, ömsom med två ss som vi är vana vid och ibland med tyskt dubbel-s; Leißner. De sista åren innan han flyttade till Sverige arbetade han på många olika ställen i bl.a. Frankfurt an der Oder och Berlin. Det finns också ett personbevis uttaget 1813 med uppgifter om dopdag, dopkyrka och föräldrar. Det lyder:

 

Den sechsten Februar Ein Tausend Sieben Hundert Zwey und Achtzig hat Herr Carl Heinrich Leißner, Bürger und Apoteker alhier, einen mit seiner Ehegattin Frau Catharina Sophia Wilhelmina geb. Beyerin erzeugten Sohn in der Tomaskirche, lt des Taufbuchs XX Teils pag 45, taufen und

CARL LUDWIG GOTTLOB

nennen lassen; Die Taufzeugen sind gewesen
1. Herr Christian Wilhelm Pieper, Churfürstl. Kammercommissair
2. Frau Christiana Wilhelmina, Herrn Gottfried Großens,
    Handelsmanns hintl. Fr. Wittwe
3. Herr Hieronymus Nicolaus Becker, Handelsmann

Dieses wird auf Verlangen unter meiner Unterschrift und Kirchensiegel hierdurch bescheinigt; Leipzig den 1. März 1813.
D. Johann Georg Rosenmüller, Pastor u. Superint.
   SIEGEL DER
THOMASKIRCHE
   ZU LEIPZIG




Här döptes Ludwig Leissner den 6 februari 1782. I samma kyrka hade Johann Sebastian Bach varit kantor några decennier tidigare.



Thomaskirche i Leipzig

Tillbaka

     

Ludwig Leissners personbevis och ett brev från stadsarkivet i Leipzig (förmedlat av Olle Sahlin).

RAT DER STADT LEIPZIG

DER OBERBÜRGERMEISTER

Stadtarchiv

4.5.1993

- - -

In unseren Beständen sind einige Akten zur Adlerapotheke vorhanden. Leider enthalten sie nicht den von Ihnen gesuchten Zeitraum.

In den Leipziger Adressbüchern konnten folgende Einträge ermittelt werden:

1781-1789
Hr. Carl Heinrich Leißner; zur weissen Adlerapotheke, auf der Haynstraße, in Semmels Hause

1790-1791
Hrn. Carl Heinrich Leißners Wittwe, zur weissen Adlerapotheke, auf der Haynstraße, in Semmels Hause

Carl Heinrich Leissner wurde am 24.9.1777 Leipziger Bürger (Bürgerbuch 1739-1792, Bl. 201) und verstarb hier am 9.10.1789 (Ratsleichenbuch 1785-1792, Bl. 230 b). Er war gebürtig aus Plauen im Vogtland und verstarb mit 54 Jahren.
In der Anders Häuserchronik, S. 3777, ist für die Hainstraße 9 ab 1777 Carl Friedrich Semmel als Besitzer angegeben, ab 1795 Georg August Neubert, Apotheker bzw. ab 1813 dessen Erben. Leissner war also selbst nicht Besitzer des Hauses.
Angaben zu Carl Ludwig Gottlieb Leissner, seiner Frau und seiner Mutter konnten leider nicht ermittelt werden.

- - -

Tillbaka

 

I Plauen, som nämns i brevet ovan som Carl Heinrich Leissners födelseplats, finns faktiskt
en gata som heter Leißnerstraße och i telefonkatalogen finns tre som heter Leißner.
I Tyskland som helhet finns närmare 300 abonnenter med namnet Leissner.

Extern länk: Kartor och bilder från Leipzig (Wikimedia).

What does the Leissner name mean?
Habitational name for a person from any of several places in East Prussia and elsewhere in central Europe,
called Leissen in german, or from Leissenau near Colditz in eastern Germany. ( www.ancestry.com )

I Leipzig uttalas Leissner inte på det skoltyska sättet utan på samma sätt som vi gör i Sverige,
rapporterar en släkting som besökt staden. Dock med tonande s, berättar en annan.