Starbäck

Namnet bör ha uppkommit på grund av den genom byn rinnande bäcken, omkring vilken funnits mader med s. k. starrgräs. Såsom by betraktat har detta säkert varit den största i gamla Hagaboda socken. Till denna by har utsetts en mötesplats där åboarna träffats för att dryfta sina gemensamma angelägenheter å s. k. Grannasbacke, som skall ha varit belägen där missionshuset nu ligger.

En byordning från övra Starbäck daterad den 20 febr. 1830 och fastställd av häradsrätten den 27 febr 1830 har blivit bevarad. Av däri upptagna bestämmelser antecknas följande:

"I maj månads början skola åker och äng i hägnad stå. Äldermannen utsätter dag till gärdesgårdssyns hållande. Den som brister böter för vart par staver 3 sk. banco, för felaktig grind eller skötlegap 4 sk. banco.

Tillåtes ej att på allmänt bete insläppa högre antal får än 12 st. på varje 1/4 dels mantal.

Så snart kälen gått ur jorden skall svinen ringas och den som slikt försummar böte för vart svin 8 sk.

När nödigt allmänt arbete som byamännen komma överens om skall utföras får ingen undandraga sig vid 8 sk. vite för den som sådant försummar. Grannarna kan utföra den försumliges andel av arbetet och erhåller gottgörelse därför.

Den av byamännen som ej infinner sig å grannbacken när tecken gives med lur vare förfallen till 2 sk. bot och dessa böter kunna användas till allmän nytta."

Såsom ägare till övra Starbäck vid den tiden är antecknade: Jaen Andersson, Petter Främberg, Anders Pettersson, Magnus Andersson, Sven Svensson, Johannes Andersson, Petter Olofsson, Gustav Jönsson, Anders Larsson, Johan Valin, Sven Olfsson, Johan Främberg och Johan Fagerberg.

Det finns även en förteckning över erlagda böter för tiden 1830 till år 1849. I denna förteckning är naturligtvis böternas storlek antecknad, och om dess användning har antecknats följande: Är 1831 den 2 maj har till brännevin betalts 32 sk. riksg. och finns i kassan 6 sk. riksg. För varje år har en del av böterna använts till inköp av brännvin. Dessutom betalades år 1831 till majträdets uppförande och år 1832 köptes en lur.

Delning av byn har sedermera skett och då bildades Övre och Nedre Starbäck. Jordeboken för år 1564 upptager 4 hela skattehemman i byn Starbäck, förmodligen avseende både Övre och Nedre Starbäck.

År 1566 skulle tionde betalas av följande personer i Starbäck. Anders erlägger 2 sk. malt och 2 sk. råg. Nils skulle erlägga 4 sk. malt 1½ sk. råg. Jöns erlägger 3 sk. malt och 1½ sk. råg.

Till Älvsborgs lösen år 1571 skulle Göstaff i Starbäck erlägga i 1½ lod silver samt 12½ mark och 2 öre i penningar, han hade 1½ lod silver och även koppar, i par oxar, 5 kor, 5 stutar om 3 år, 2 kvigor, får och getter 10, svin 3 samt 1 sämre häst.

Bengt i Starbäck skulle betala 1 lod silver samt 10 mark och 5 öre i penningar, han ägde 1 lod silver samt koppar, 1 par oxar, 4 kor, 1 kviga 3 år, får och getter 12, svin 3 samt 1 sämre häst. Bengt i Starbäck skulle betala 6 mark och 2 öre i skatt, han hade 1 par oxar, 2 kor, 6 får och 1 svin.

Oluff i Starbäck skulle betala ½ lod silver samt 12 mark i penningar. Han hade ½ lod silver och även koppar, 1 par oxar, 5 kor, 1 stut 3 år, 8 får, 4 getter, 3 svin och l häst.

Anders i Starbäck skulle betala ½ lod silver samt 4 ½ mark i penningar, han hade något koppar, 2 kor, 2 stutar 4 år, 1 får och 1 svin. Per i Starbäck skulle betala 6 ½ mark och 3 öre i penningar, han hade något koppar, 1 par oxar, 3 kor, 2 stutar och 3 får.

Till Älvsborgs lösen år 1613 voro åboarne i Starbäck åter debiterade avgifter.

Vid räfstetingsdomen år 1399 var Björn i Starbäck närvarande såsom nämndeman. Han tilldömdes 1 gård i Härhult "aff Hagaboda kirkio".

Beträffande Nedre Starbäck Nolgården är följande att anteckna:

Är 1560 tillbytte sig Gustav Vasa en gård i Starbäck av borgaren Petter Eriksson i Vadstena. Petter Eriksson fick då i byte en tomt med stenhus, som varit Vadstena klosters pörte=badstuga, som låg på Helgeandsbrogatan. Detta måste ha avsett Nedre Starbäck Nolgården, som på detta sätt kom i kronans ägo, medan man torde få anse, att större delen av de gårdar som Gustav Vasa uppgives ha blivit ägare till voro förvärvade för kronans räkning.

I jordeboken för 1651 ang. de av H. K. Exell. Riksdrotsen arfteligen donerade frijherrestånd under Visingsborg nämnes:

Lars i Starbäck som skulle utgiva: Penningar 3:15, 3 lo smör, 1/5 oxe, 8 årliga hästar, 7 kungshästar. Det kan dock icke avgöras vilket hemman i Starbäck detta avser.

År 1693 upptager jordeboken Nolgården Nedre Starbäck under arv och eget donerat till sal. Linnard Ribbing utan Conditioner, som han försålt till Greve Per Brahe som efter vederlagsvärdering av honom överläts till Kongl. Maj:t och kronan, vilket godkänts av Nils Brahe år 1691. Denna överlåtelse omfattade även Nedre Starbäck Sörgården.

Troligen omkring år 1670 säljer Nils Kagg sin hustrus frälsehemman Starbäck 1 mant. med fiske. Man kan icke med säkerhet avgöra om detta avser Starbäck Nolg. Genom Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegie utslag den 29 mars 1687, vilket av Kungl. Maj:t gillats genom nådigt beslut den 13 juni 1688 har förklarats att hemmanet Starbäck Nedre Nolgården, med vad därtill lagligen lydde, finge med de villkor donationsbrevet innehölls i anseende till räntans utgörande, hemmanets hävd och skogens vårdande, av oförsörjda och torftiga fruntimmer av häradshövding Johan Edmans efterkommande innehavas och nyttjas.

Enligt av Konung Carl Xll den 12 juni 1699 över denna donation utfärdad handling gällde donationen också ett litet skattelagt laxfiske vilket allt konungen nådeligen upplät till häradshövding ädel och välbördig Johan Edman, dess hustru, barn och efterkommande arvingar en rolig och otourberat besittning. Skolandes ingen hava magt honom eller dem därifrån tvinga.

Det förefaller något förbryllande att Starbäck donerades till häradshövding Johan Edman. I annat sammanhang nämnes dock en assessor Johan Edman, som en tid varit bankosekreterare. Han var broder till Gustav Edman och det var denne Johan Edman som fick donationen, men han dog år 1698. Häradshövding Gustav Edman bodde år 1686 i Starbäck. Han köpte Dykärr år 1693 och 1694. Sålunda bodde han tidigare i Starbäck. Johan Edman d. ä., död 1698, häradshövding, assessor i Göta hovrätt. Hans brorson var Johan Edman d. y. född 1699 på Dykärr och död där 1770, var kapten. Efter sammanställning med andra uppgifter torde det vara troligt, att Braheätten hade personlig äganderätt till Tumbäck, Simonstorp och Nedra Starbäck. Vi vet att Per Brahe upplät vissa gårdar såsom boställe till sina tjänstemän. Häradshövding Gustav Edman var amanuens hos Per Brahe och hans far G. E. S. Edman var sekreterare i grevskapet år 1646. Detta skulle tyda på att Starbäck Nedre Nolgården av Per Brahe varit upplåtet såsom boställe åt de båda bröderna Edman. Men genom reduktionen kom dessa gårdar att tillfalla kronan. Och vad beträffar Tumbäck, Simonstorp och Nedra Starbäck Sörgården synes de ganska snart ha kommit i enskildes ägo. Nedra Starbäck Nolgården däremot torde efter reduktion år 1681 ha disponerats av kronan, fastän Edmanssläkten i en del år fick inneha gården, antagligen då såsom åboar. Visserligen verkar det oklart, att gården år 1691 såsom arv och eget donerades till Linnart Ribbing men att han överlät densamma på Per Brahe, som i sin tur överlät gården till kronan. Men det förefaller icke otänkbart, att sådana transaktioner förekommit. Och kronan var ju därför ägare till gården, då den donerades till Johan Edman. Gustav Edman köpte Dykärr nästan samtidigt som Linnart Ribbing fick Starbäck. Men Per Brahe synes ha velat ordna så, att Starbäck skulle få förbliva i Edmanssläktens disposition. Ända sedan år 1687 planerades att gården skulle doneras till Johan Edman och hans efterkommande. Man kan gissa sig till att några mellankommande intriger fördröjde fastställandet av denna tanke, men att Per Brahe genom att köpa gården av Linnart Ribbing och sedan överlåta densamma på kronan ordnat så, att donationen kunde fullföljas. Edmännerna har några år måst flytta till Dykärr, som bestyrkes av att Gustav Edmans son Joh. G. Edman var född på Dykärr år 1699. I början på 1700-talet finna vi dock delägare av denna släkt i Starbäck. I en mantalslängd år 1710 är antecknat att Nedre Starbäck Nolgården brukas av häradshövding Edman. Detta måste vara Gustaf Edman, enär brodern Johan dog 1698.

I en förteckning över by och bonde i Habo begagnad vid prästval år 1731 är för Nedra Starbäck Nolgården upptagen madam Edman. Detta var Christina Edman, änka efter häradsskrivare Johan Norling.

Är 1733 uppgjordes en lista över obetald vinsäd, varvid madam Edman och jungfru Elisabeth Edman hade rest för vinsäd för åren 1724 och 1727 för Nolgården Nedra Starbäck 16 dr.19 öre. Dessa kvinnor var häradsskrivare Norlings änka och dotter.

År 1754 ingavs ett testamente utgivet av Christina Edman i Starbäck till förmån för hennes ogifta döttrar Helena Elisabeth och Maria Regina Norling.

År 1756 ingavs bouppteckning efter häradsskrivareänkan Christina Edman. Tillgångarna utgjorde 1.296 dr. 3 ½ öre och skulderna 309 dr. 21 öre.

Vid organistval år 1800 röstade mademoiselle Wennberg för Nedra Starbäck Nolgården. Denna var tydligen häradshövding Wennbergs dotter.

Därefter har Aurellssläkten kommit i besittning av gården. Mamsellerna Wennberg hade anslagit gården till fideikommiss för ogifta döttrar av släkten Aurell.

Vid capellansval år 1803 upptages för Nedra Starbäck Nolgården jungfru Gustaviana Aurell, f.1763, d.1822 på Starbäck. Vid comministerval år 1838 upptages för samma gård åboen mamsell Hedda Aurell och Mamsell Clementine Aurell, båda omyndiga. Aurellarna ha även varit bosatta å Kivarp enär Carl Elis Wilhelm Aurell var född på Kivarp. Han flyttade år 1828 från Nedra Starbäck till Stockholm. Även Kivarp hade tidigare ägts av häradshövd. Wennberg. År 1845 är antecknad såsom åbo mamsell Vilhelmina Aurell och ar 1867 mamsell Vilhelmina Aurells sterbhus. År 1850 är såsom innehavare upptagen Vilhelmina Aurell med Sekter Lindeqvist såsom förmyndare. Är 1882 äro upptagna Mina Aurell i Bergsjö 1/3 del, Lotta Aurell 1/3 del, och Goda Holmblad 1/3 del. Är 1901 fanns därstädes Fredrika Albertina Rörvallius, Charlotta Elisabeth och Aurora Aurell. Fru Rörvallius dog år 1901. Senare innehavare av Starbäck var Aurora Ulrica född år 1838 och Gustava Vilhelmina år 1839.

Några anteckningar om Aurellsläkten

Aurellsläkten utgör en vitt utgrenad släkt. Äldsta kände stamfadern var Peder Månsson i Glomö, som var hövitsman år 1516. Släktnamnet antogs av Nils Aurell, född 1619, som blev borgmästare i Mariestad. En ättling till honom, A. L. Aurell, blev 1735 gift med Anna Elisabet Wennberg, f. 1710, d. 1748, en dotter till häradshövding Anders Wennberg. Jungfru Gustaviana här ovan var dotter till A.L. Aurell.

Som ovan angivits blev Aurellsläkten befryndad med Edmanssläkten genom A. L. Aurells giftermål med Anna Elisabeth Wennberg, som tydligen var en systerdotter till Joh.G. Edman och har Starbäck sålunda genom Mamsellerna Wennbergs fideikommisstiftelse kommit till Aurellssläkten. Släkten Aurell hade stora försänkningar i Habo och bodde emellanåt på Kivarp, Abbarp, Stora Flittered, Södra Hallebo och Starbäck.

En f. d. fanjunkare Fredrik Wilhelm Aurell född år 1800 i Mariestad inflyttade från Valstad. Han var gift med Fredrika Eva Fock, född i Nykyrka, och hade fem döttrar, nämligen:

Charlotta Elisabeth, född år 1824 i Habo, Johanna, född år 1827 i Habo. Fredrika Albertina, född år 1831 i Habo, Aurora Ulrika, född år 1836 eller 1838 i Valstad och Wilhelmina Gustava, född år 1839 i Valstad. Familjen flyttade år 1852 till Södra Hallebo. Nämnda fanjunkare ägde år 1830 1/8 mant. av Abbarp samtidigt som v. pastorn C. E. Jungmarker ägde 1/4 mant. av samma hemman. Av här uppräknade förre fanjunkare F. W. Aurells döttrar har följande senare fått besittningsrätt till Starbäck Nolgården nämligen: Charlotta Elisabeth Aurell, Fredrika Albertina Rörvallius, Aurora Aurell samt Wilhelmina Gustava Aurell. Dessutom bodde år 1838 i Starbäck Klementine Wilhelmina Aurell, som troligen var syster till F. W. Aurell.

År 1856 den 17 och 18 januari hölls auktion å Stora Flittered, då arvingarne efter avlidna Fru Aurell försålde hennes kvarlåtenskap bestående av inre lösegendom såsom silver, tenn, malm och koppar m. m. samt yttre lösegendom bestående av åker- och körredskap samt kreatur 1 par oxar, kor och ungboskap, får, svin och höns. Denna fru Aurell har sålunda ägt Stora Flittered och synes ha haft en ansenlig mängd kvarlåtenskap, men vem hon var har icke kunnat utläsas av husförhörslängderna.

 

Edmanssläkten

Edmanssläktens härstamning känner man från en person som kallades "Knap-Erik". Han var oxhandlare. Hans son Sven Eriksson bodde i Bäck i Västergötland. Dennes son Erik Svensson köpte gården Ed på Visingsö och kallade sig Edman efter denna. Erik Svensson är samma person som år 1646 var sekreterare i grevskapet och då skrev sig G. E. S. Edman. En son till honom var Gustav Edman, som blev amanuens hos Per Brahe år 1667. Han blev även landssekreterare och häradshövding, och han bodde år 1686 i Starbäck.

En brorson och en sonson till Gustav Edman adlades med namnet Edenhjelm. Å en gravvård i sydöstra hörnet av Fiskebäcks kyrkogård läses följande:

Här förvaras stoftet efter avlidne Generalmajoren och Riddaren Erik Edenhjelm, född den i oktober 1736, död den 5 augusti 1808 och dess avlidna kära maka Anna Cajsa Ridderstam, född 1736, död 26/11 1809.

Detta var Gustav Edmans sonson. Bouppteckning efter Generalmajor Edenhielm upprättades den 4 okt. 1808, varvid såsom bodelägare upptagits Fru Generalskan A.C. Edenhielm född Ridderstam jämte fyra levande barn. Capitainen Erik Edenhjelm, Capitainen och Riddaren G. Edenhjelm, Grevinnan Högvälb. Fru A. M. Cronhielm född Edenhielm gift med Hofjägmästaren Högvälb. Herr Greve P. Cronhjelm, Fru Lovisa de'Delling.

Capitain Erik Edenhjelm anmäldes vara commenderad och afgången till armén mot Norge och att Herr Capitain G. Edenhjelm blivit förlidet år fången i Pommern i kriget mot Frankrike. Denne generalmajor Edenhjelm var icke bosatt i Habo utan på Segloraberg och har icke heller ägt gårdar i Habo. Men på Visingsö ägde han ¼ dels hemman Habovället m. fl. vilka med fidelkomissrätt överlåtits på capitaln Erik Edenhjelm och medräknades därför icke i bouppteckningen. Den avlidne var dock ägare till en stor mängd andra fastigheter tillsammans upptagna till ett värde av 12 300 Rdr. banco, en mycket stor summa när 13 st. dragoxar värderades till 195 Rdr. banco, 13 mjölkekor 78 Rdr., 2 bruna hästkreatur 50 Rdr. 7 stora svinkreatur 21 Rdr. 17 får 11 Rdr. och 20 höns 2 Rdr. För övrigt fanns en oerhörd mängd lösegendom. Summa inventarier utgjorde 20 866:36 Rdr. banco.

Den 20 maj 1810 hölls bouppteckning på Säteriet Seglora i Marks härad efter generalmajorskan Anna Catharina Edenhielm född Ridderstam. Därvid upptogos samma arvingar, som nu voro närvarande utom Fru de'Delling. Fastigheterna voro Seglora säteri m. fl. upptagna till 12 000 Rdr. banco. Kreaturen voro nu dyrare, 13 kor värderades till 16 Rdr. 32 skilling stycket.

Källa: Karl Ringqvist's bok "Habo en sockens historia" tryckt i Karlstad 1959.